Bortblandad bland blombladen

Den röda storduken som drogs över köksbordet redan strax innan jul skulle väl egentligen stuvats undan för länge sedan. Men först i förrgår var jag på Åhléns i Lund och letade efter en vaxduk som skulle utgöra nästa steg i successionsordning. Det var lättare sagt än gjort.

- Nej, vi för inte vaxdukar länge, blev svaret på min fråga som jag efter mycket letande insåg att jag måste klämma fram.
- Jaså, varför inte det?
- De innehåller PVC, så vi har plockat bort dem ur sortimentet.
- Jaha, hmm.

Det var ju förvisso lovordigt, men om de tänker plocka bort allt som innehåller PCV kommer det allt bli ganska tomt i hyllorna misstänker jag. För den oinvigde läsaren kan nämnas att PVC vid förbränning avger giftiga klorgaser och är klassad som miljövidrig.

Nu blev det istället ett en duk i ett ersättningsmaterial som kändes som plastat tyg som bars hem tillsammans med ananas, avokado och annat ätbart. När duken väl kom på bordet insåg jag att mönstret förlorade prickarna och blev ett monster i köket.

Duken är så till den milda grad blommig att det är hart när omöjligt att hitta något med samma färger om det läggs på bordet. Å andra sidan kommer väl den nya kamouflageduken också att dölja fläckar och spill och det var ju ändå lite av avsikten. Ser du förresten avokadon på bilden?

Neue Staudenverwendung

Perennkonferensen i Tyskland anordnades på Bildungsstätte Gartenbau i Grünberg och där finns förutom föreläsningssal och bierstube också ett rum som fungerar som en liten bokhandel för trädgårdslitteratur och i sortimentet finns främst fackböcker men även en del böcker av mer populär karaktär.

Där hittade jag en bok av Norbert Kühn som jag genast köpte och som jag nu gärna vill rekommendera. Den heter Neue Staudenverwendung, alltså ungefär nya sätt att använda perenner och det är en bok utöver det vanliga. Om du läser tyska så är den ett absolut måste i din fackhylla.

Jag känner redan att den tillhör en av mina fem viktigaste trädgårdsböcker tillsammans med storheter som
The Dynamic Landscape, The American Woodland Garden och Die Staunden und ihre Lebensberiche.

Klägg och selleri

Det var mitt på eftermiddagen och dags för bensträckare och kaffebryt under Perennagruppens träff på Star Hotell i Lund som en del av Plantskoledagarna 6-8 februari. I det intilliggande rummet med förvånandsvärt slitna sittmöbler dukades kaffe, te och olika läckerheter upp till de sötsugna deltagarna.

För en gångs skull var det inte bara kläggiga kakor och sackarosstinna sötsaker som samsades på renvita brickor. Här fanns också, hör och häpna, glas med tärnad färsk frukt och till och med gurkstänger och kapade selleristjälkar som plockemat.

Det har aldrig skett på andra ställen. Heder åt de ansvariga! Vad har hänt egentligen, lever vi plötsligt i samma tid, "de andra" och jag?

Själv hoppade jag som vanligt över alla kladdbomber och förlustade mig med tillfredställelse och förvåning bland grönt och fruktigt istället.